Det är inte lätt när det är svårt

Hej kära vänner. Eller ni som läser ;) Har inte bloggat så mycket, anledningen är väl att livet har flytit på samt att när jag varit sugen på att skriva (som tex nu ifs) så har det varit så mycket jag velat skriva som kanske inte är lämpligt offentligt. Vill inte kasta skit på folk och så vidare.
Idag är ingen bra dag. Har precis druckit en kopp kaffe i alla fall så har fått lite positiv energi. På förmiddagen fick jag min andra spruta mot Hepatit B (tror jag). Var på ishockey igår i växjö, som vi längtat!! Det var allsvensk premiär. Vi grönvita samlades innan för besök på Harrys. God mat och trevligt sällskap är inte fel. I samlad trupp begav vi oss senare mot Växjö ishall (usch). Tyvärr blev det förlust med 3-1 för Tingsryd, men måste säga att de gjorde helt koej ifrån sig, speciellt målvakten Axel Brage. Nu ser vi fram emot hemmapremiären på lördag då Västerås kommer på besök.
Den här dagen är en sådan "saknaalltdag". Jag saknar mina änglar så jag blir tokig! Sen tycker jag inte om att vara ensam längre. Det har varit skönt vissa dagar och jag har verkligen rest mig upp, gjort mycket av mitt liv. Fick ju jobbet som operatör på AMB, så imån bli min första dag. Ska bli intressant!! Men sen igår så såg jag min kärlek och har nog aldrig sett honom så snygg som han var. Vill inte vara ensam, vill ha det som det var innan! På måndag ska vi ses, och jag hoppas inenrligt jag får svar på mina frågor för jag orkar inte mycket mer, vill liksom förstå och inte gå å tänka / grubbla hela tiden.
snart kommer nog den berömda höstdepressionen och knackar på dörren. Hur ska man överleva den? Nåja, positiv energi det är den vi ska fokusera på.
Måste ta tag i städningen nu, kram på er som läser! Tänkte skriva ett mer intressant inlägg senare.

Gabriellas sång

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

Jag var väl ingen ängel

Den här kvällen är lite utav hopplös. Jag mår väl ganska bra, men mina minnen är jobbiga idag, de har sugit sig fast som iglar. K och jag skulle fikat i onsdags, men så givetvis spelade han sin fotbollsmatch istället (begärde inget annat heller, men han sa vi kunde fika iaf å sen ringer samma dag att de "tvingat" honom. Det är inte rättvist! Jag vill få veta varför han spelade det spelet han gjorde och varför han var så stolt över mig hela tiden sen bara hände någonting. Jag måste faktiskt få svar på frågor för att gå vidare, på riktigt. De flesta dagar nu tänker jag inte så mycket på alla månader vi hade ihop, men ändå kommer stunder som dessa.
Farrmor tror och hoppas det blir vi igen, det tvivlar jag på, men i alla fall. Jag saknar hur han höll om mig, strök mig över håret och sa "min fina flicka ska inte vara ledsen". Jag saknar alla tusen gånger vi bastade, speciellt i Åseda ute i stugan. Sen saknar jag våra filkmkvällar, tjafs om vem som skulle laga mat och handla. Glömmer inte kommentaren "Här uppe ska bli övervåning, där kan våra barn leka sen om du står ut med mig så länge", i första taget. Sen hur han gav mig tips inför mitt bokskrivande och sa hur jag kunde göra och sa att "vi kommer bli rika på det här gumman". Eller i början när vi tömde två vinare, gick ut och åt och sen gick fulla på bion åh vad det kliade i fingrarna på oss...
Finns ju massor att skriva, saknar K&A också. Jag vet att jag är en människa som saknar FÖR mycket, men ibland så ska man väl sakna. Nu har jag skrivit om det och det känns lite bättre lite lättare att släppa det.
Finns så mycket jag kunde gjort annorlunda, men varför pratade han aldrig med mig? Och om allt nu var ett spel så vill jag veta Varför? Kan någon förklara? "Älskling, du förtjänar en nominering för rollen du spelade".
Inatt ska jag jobba igen skriver nog då med.

Jobbhelg

Hejsan.
Ville bara lätta mitt hjärta lite. Sitter på jobbet. Har jobbat fyra dagar i rad nu. Har gått toppen och jag älskar mitt jobb, stör mig inte alls att man ska behöva jobba helg. Vi har haft det bra och med fyra koppar kaffe i sig så går allt som en dans. Vi har diggat svensktoppen, och inann dess fick de en minikonsert a la Johanna. ;)
Måste sticka, skriver mer ikväll!
-
Har haft en trevlig eftermiddag tillsammans med min farmor. Hon är ju bara för underbar. En mycket speciell kvinna, men ack så rolig. Vi har spelat Yatzy, Fia med knuff, druckit kaffe och bara pratat. Sen har det blivit en del bebisprat med. Farmor ska ju bli mormor och farfar morfar för första gången. Spännande! Har också blivit en del prat om känslor, tro det eller ej. Vi brukar undvika det ämnet men ikväll pratade vi, en del om K. Farmor såg det hela lite annorlunda än de flesta jag pratat med. Mer säger jag dock inte. Har ju trots alt några läsare, innan jag "skyltat" med min bloggadress.
Ikväll har jag dock inte tusen tankar, bara en enorm lust att skriva. Har man inget att skriva får man väl låta bli ifs. I alla fall en bra dag, i morgon väntar nya utmaningar..
Avslutar denna gången med någonting så sant som tusan!!

Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig
jag kan inte skilja på om jag vill va med dig
jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig
jag kan inte skilja på om jag vill skada dig
men du om nån borde förstå
att man inte gör såhär mot mig

Fröken svår förvandlas till fröken duktig.

Var det någon som sa löning?! =)
Idag förvånas jag av mig själv. Först städade jag och ikväll har jag betalt alla mina räkningar för den här månaden (och visst någon från förra, ups). Känns skönt när jag plockar fram den där effektiva sidan som jag KAN ha. Varit dåligt med den på sistone...
En annan sak som slår mig just nu är det här med att säga som man egentligen tycker! Eller i alla fall om någonting stör en i ens närhet, säg det då!! Det kanske inte är så lätt, men kan faktiskt handla om småsaker också. För, hur ska man annars veta? Jag har till och med frågat saker som "Är det jobbigt när jag mår dåligt och att jag talar om det / skriver det till dig?". "Nej, givetvis ska du höra av dig och bara vara dig själv". Men i själva verket var det precis så att det var hur jobbigt som helst. Hade jag vetat, hade jag jobbat mer med mig själv och stängt mina problem inne. Trodde i och för sig att det var "våra", men ändå. Jag hade försökt så mycket mer. Hade hellre försökt mer och önskat jag fick veta hur jag kunnat göra allt bra. Alla människor är inte som mig, som vill ta upp minsta lilla, men kom igen! För att inte leva i en lögn, var ärliga, eller hur? I alla fall för er egna skull. Jag vet att det lönar sig. Nu skulle jag aldrig lägga över mina problem på andra, det är inte rätt...
Ikväll gjorde jag en ny musikalisk upptäckt: Melissa Horn. Hon är SÅ mycket mig. Vacker röst, med texter som berör och träffar så rätt. Me like.
Eftersom det är jobbhelg ska jag dra imån. dra iväg till en ö. "För ingen jävel når mig någonsin mera". Ska bli mysigt, även om man ska upp med tuppen, och en snabbtur till Tingsryd först (ogilla). 

"Du är inte som alla andra Johanna, du är konstig. Men på ett jävligt bra sätt"

So long / J.

Hej världen

Många blir nog förvånade av mitt val av bloggnamn. Visst, en liten del av valet är för att min favoritartist har en låt som heter just "Split personality". Fast huvudanledningen är nog just för att jag som människa är väldigt splittrad. Det vet de här hemma, för jag kan verkligen skifta från en dag till en annan. Har haft många sämre dagar nu (har ifs varit med om en hel del) som kan påvera det. Hatar hur det är då och att jag inte kan bara ge mig själv en käftsmäll och sen är allt bra. Här hemma kan jag inte det, måste få vara "liten". Det är någonting jag lärt mig genom åren. Efter min konfirmation någon gång hände någonting med mig. Jag kom på vad jag varit med om, jag hade "sovit" i sju år och öppnade ögonen och kom faktiskt på att "oj" jag har förlorat en förälder samtidgt som jag bara kört på och aldrig ens visat en liten tår. Och hur går den ekvationen ihop?
Men i alla fall, ikväll är en av min bättre dagar. Det kände jag redan när jag steg upp i "morse". Det var lätt att andas igen. Eftermiddagen spenderades hos farmor och farfar. Medans farfar vilade spelade farmor, M och jag Yatzy, sen drack vi kaffe och bara pratade. Å, vad jag tycker om dem. Det är så fint där ute på landet och jag känner mig fortfarande som en del i den släkten, jag är ju deras barnbarn. Farfar berättade hur mycket de skryter om mig när hemtjänsten kommer dit (från mitt jobb då), det värmer så mycket. Jag älskar ju mitt jobb, och tro det eller ej, mina pensionärer verkar älska mig också. har ju jobbat väldigt mycket nu på sistone, just för att där kan jag inte grubbla på min egen "skit", utan där måste jag hjälpa till och ge de allt mitt stöd.
M & M åkte ner till Sailet ikväll. Jag vill inte följa med utan ska bara ha en kväll ledigt hemma vid pianot eller datorn. Jag har haft svråt för att vara ensam hemma nu på sistone, men ikväll känns det skönt. J kommer efter jobbet vid 23 ikväll och sover över, sen imån ska vi två och I till Sailet, då ska jag ge allt och lite till ;)
Jag har spelat mycket Winnerbäck ikväll. Han sätter ord på det alla tänker, men inte kan förmedla i ord. Därför tycker jag så mycket om hans musik, samt att han är så ödmjuk. "Om du lämnade mig nu" har jag spelat in på min telefon, har den på datorn. Just för att den känns så äkta och så enkel, bara mina fingrar och min röst och så har man tusen tankar , och lite till...
Tänkte avsluta med en textrad som kändes rakt in i själen idag när jag la märke till den för första gången, på riktigt: Det är jag liksom.

"Du älskar bara rött, och leker vacker romantik
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik
Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik
Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;
ett slag till intet dömt
Ja, snart är allt i tystnad bortglömt
Stackars dumma "lilla mig"
Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej"

Ha en bra kväll mina underbaringar. / J.